För ett bra tag sedan var det skriverier i varenda tidning om Martin Svenssons bok Hej! Mitt namn var Elton Persson, som då ännu inte ens hade tryckts. Frågorna rörde sig runt om det var sitt eget och Dilbas förhållande romanen handlade om och överallt stod det att Dilba skulle stämma honom om hon inte fick läsa boken innan den trycktes. Jag försöker låta bli att läsa sådana nyheter. Jag bry mig faktiskt inte. Däremot blev jag, som verkligen tyckte om hans låtar för många år sedan, lite nyfiken på boken och nu har jag alltså läst den.

Den handlar om en musiker vid namn Elton som lever tillsammans med Någon i en fin lägenhet på Östermalm. Allt borde egentligen vara perfekt men han känner mer och mer att privatpersonen Elton och musikern Elton glider ifrån varandra. Det gör att även han och Någon glider isär mer och mer. Det är svårt att förklara denna bok för den är på något sätt väldigt speciell i jämförelse med andra svenska romaner. Om det beror på att han ger oss en annorlunda bild av några svenska kändisar som vi känner till, om det är förvirrande att man inte vet om det handlar om honom själv eller inte, eller om det beror på att det han skriver känns så tragiskt men äkta vet jag inte... Det är svårt att få ett grepp om den.

Satt ett bra tag efter att jag var klar och funderade över vad jag tyckte om den. Jag hade haft svårt att lägga ifrån mig den vissa stunder samtidigt som jag tror att det är en bok som jag inte kommer att komma ihåg så länge. Helt okej, men inte att jag skulle läsa den igen. I början hade jag så svårt att greppa den att jag inte ville ge den mer än en tvåa, men sedan läste jag igenom extramaterialet med en intervju med honom och sen lät jag bli att tänka på den ett tag. Nu har den växt lite mer, men ändå inte tillräckligt. Betyget stannar tillslut på 3/5. Det är ingen bok jag egentligen rekommenderar men jag ser ändå fram emot hans andra roman som ska komma för att se vad han har gjort med den.