Jag kom på mig själv flera gånger med att sitta och vara riktigt upprörd för att de agerade eller sa fel, och jag tyckte synd om drakarna vissa gånger, medan jag andra gånger satt och nästan fick tårar i ögonen för att det var så underbart och vackert. Kan lätt tänka mig att se den igen!

Idag på förmiddagen tog jag mig tid till att äntligen titta på den andra filmen som jag hyrde tidigare i veckan; Up! Det är en film av Disney Pixar som jag bara har hört gott om. Den handlar om en gammal man som försöker uppfylla sin frus drömmar efter det att hon gått bort. Helt oönskat får han med sig en liten scout och en talande hund på äventyren som väntar honom. Det speciella med denna mannen är att han flyger runt i sitt hus som bärs upp med massvis av heliumballonger.

När filmen var slut tyckte jag att den var riktigt bra, men nu bara några timmar senare kan jag inte riktigt sätta ord på vad det var som var så bra och om den överhuvudtaget faktiskt var bra. Det kanske bara var en sådan film man mådde bra av att se just då och som man tyckte var kul, men som inte fastnar egentligen. Jag vet inte riktigt... Det är en scen som jag kommer minnas mest av med filmen och som jag tyckte var fantastiskt fin, men för att inte förstöra för mycket för er som inte sett filmen så säger jag bara, äventyrsboken i slutet! Underbart!

Här kommer en sång som hon och Tyler Hilton (Chris Keller) sjunger tillsammans i serien och som är en av de mest spelade låtarna i min iPod!

Lite kort handlar den om Elizabeth som är en väldigt duktig läkare, men hennes jobb är det enda som hon lägger sin tid på. När hennes syster väl planerar in en date för henne råkar hon ut för en bilolycka på vägen dit och hamnar i koma. Väl hemma i sin lägenhet är hon inte ensam. Där finns David som säger att han har hyrt lägenheten och Elizabeth vill bara få honom därifrån. Men hon minns inte vem hon är eller vad som har hänt men hon upptäcker att det bara är David som kan se henne, att hon är en sorts ande. David går med på att hjälpa henne ta reda på vem hon faktiskt är och undertiden kommer de allt närmare varandra.

Det är helt klart en film värd att se och nu ska det bli riktigt roligt att få läsa boken! Återkommer när jag läst den med vad jag tycker!

Idag tycker jag att det är dags för en låt igen. Heal the world med Michael Jackson är helt fantastiskt fin! Jag gråter väldigt ofta när jag tittar på tv eller läser böcker, men aldrig till sånger. I alla fall inte innan jag hörde denna låt på radion när jag var ute och körde. Det var precis efter Haiti-katastrofen och texten har verkligen ett starkt budskap. Mina ögon började helt plötsligt rinna så mycket så att jag fick svårt att fortsätta köra. Lyssna på texten!

Pride var helt fantastisk! Jag hade absolut inga förväntningar eftersom jag knappt visste vad det handlade om, men det var underbart bra att se. På hemsidan står det så här om pjäsen:

Året är 1960. 
Sylvia har bjudit hem sin gode vän Oliver till sig och Philip på en drink. Sen går de ut och äter middag alla tre. Under kvällen blir Philip allt mer tyst och besvärad.
Varför?
Han har blivit förälskad i Oliver.
Det måste förbli en hemlighet. Också för Philip själv.

2010. Nutidens Philip och Oliver har ett kärleksförhållande. Men eftersom Oliver inte kan leva utan kickar i form av sex med okända, bryter Philip upp. 
Och Oliver söker tröst hos kompisen Sylvia.
Men Sylvia då? 
Den eviga trösterskan.

Förbjudet 1960 accepterat 2010. Vad gör vi med friheten?

Det var uppdelat så att varannan scen utspelade sig 1960 och varannan 2010. Sättet att visa detta gjordes enkelt genom att 2010 dra undan ett skynke på väggen som döljde en stor tv som visade bland annat Svenska Hollywood fruar och iTunes och att skådespelarna sprang runt med Mac-datorer. Självklart förändrades också skådespelarnas kläder och sätt att prata mellan de olika åren.

Det absolut bästa var skådespelarnas fantastiska agerande. De var riktigt professionella och man sögs verkligen in i handlingen. Den var också mycket fängslande och jag mådde riktigt dåligt vissa stunder och glömde nästan bort att jag var på teater och att det som inträffade inte var på riktigt.

Jag kan starkt rekommendera er att gå och titta på pjäsen om ni är i Sthlm. 100 kronor kostar Stadsteaterns pjäser bara, vilket är fullkomligt galet om man till exempel jämför med att gå på bio! Det är bara två föreställningar kvar, 7/11 och 13/11, och det finns biljetter kvar till båda dessa. Tryck här för att läsa mer, se bilder och boka biljetter!

Jag fullkomligt älskar barnfilmer och har självklart varit och sett de nya som går på bio nu. Först var jag, Matilda och Emma och tittade på Toy Story 3. Jag gillade inte alls de första två när de först kom, men efter att ha sett dem på specialvisning i 3D i våras ändrade jag uppfattning. De är ju underbara! (Även om de bara är animerade och inte riktiga, klassiska, fina Disneyfilmer!) Har gått och längtat och längtat efter att se den tredje sedan dess och nu vara det alltså dags. Vad jag skrattade och vad jag grät! Filmen hade verkligen allt och fick mig att till och med tycka synd om mina egna leksaker och nallar som bara ligger i kartonger på vinden hemma hos pappa och mamma och väntar på att få bli omtyckta och lekta med igen! Tror inte heller att jag någon gång tidigare tyckt att vissa dockor och nallar varit otäcka. Bara ryser när jag tänker på de små äcklen i denna film, haha! Jag kommer absolut att köpa denna film när den kommer ut och har till och med velat gå och se den på bio igen! Betyg 5/5 ger jag den, vilket jag aldrig hade kunnat tro att jag skulle säga om Toy Story!

Efter det tog jag med mig Emma och tittade på Dumma Mej. Även den i 3D på originalspråk. Vi skrattade konstant genom hela filmen. Ja, jag skrattade till och med så tårarna rann. Verkligen en helt underbar film, även om den vissa stunder saknade en bra story. De små gula gubbarna var helt fantastiska! Detta är också en film som jag verkligen tror kommer att få ta en plats i film hyllan så småningom.

Jag kan verkligen rekommendera er att gå och titta på dessa filmer medan de fortfarande visas på bio. Helt klart värt varenda krona!

Jag ska inte förstöra något för er som inte sett denna 23 år (!) gamla film och vill se den nu, men jag måste säga att jag tyckte att det var ett lite skumt slut. Trodde det var mycket kvar av filmen när eftertexten helt plötsligt började rulla. Trots det så tyckte jag att det var en bra film och nu längtar jag efter att se den nya, där Michael Douglas ännu en gång spelar Gordon Gekko. MEN, min mamma frågade om det är en film som jag skulle rekommendera till henne och mitt svar var NEJ! Jag tror inte att hon som inte bryr sig det minsta om finansmarknaden skulle tycka att det var speciellt intressant, för filmen är inte direkt underhållande. Men, vad vet jag, kanske har fel!

Idag i Kultur-delen stod det om Virginia Woolf och en nytolkning av en av hennes böcker. Denna författarinna nämns väldigt ofta och hennes böcker ses som viktiga i litteraturhistorien. Under den sista delen av Litteraturhistorien på Linköpings Universitet läste vi hennes "Mot fyren" och visst, den var väl lite intressant, men jag fick verkligen ingen wow-känsla eller känner att jag måste läsa något mer av henne. Samtidigt borde jag väl det, just för att hon är så stor! Är det någon av er som läst någon av hennes andra böcker och som ni skulle vilja rekommendera? Har ni läst "Mrs Dalloway," som verkar vara hennes mest kända, och vad tyckte ni om den i så fall?

Nu är det väl äntligen dags att skriva här igen. Problemet är bara att jag vill ha en ny design på sidan, men jag är kass på sådant så vi får se hur det går. Tänkte framöver lägga in lite tips till er här istället för att bara skriva vad jag gör hela tiden. Det kan ni istället spana in på twitter, även om det säkert bli lite sådant här också. Jag tänkte tipsa om bra filmer, låtar, böcker, recept och annat som jag gillar. Kan hända att det blir lite inredning också för imorgon får vi nycklarna till vårt hus och det ska bli så roligt!

Jag har precis kört fram och tillbaka mellan Stockholm och Linköping och när jag nästan var tillbaka i Sthlm igen spelades en låt på radion som jag inte hört på flera år och som jag verkligen gillar. Den brukade vi sitta och lyssna på i andaktsrummet i slutet av våra tjejkvällar i kyrkan när jag var yngre och eftersom jag var på återträff där i helgen tyckte jag att det var extra kul att få höra den nu igen!

Låten är Under Ytan med Uno Sveningsson men hittade inte den med honom så det blir med Blues: