Fy katten vilken svår hemtenta. Denna är ytterligare ett bevis på att lärarna inte kommunicera med varandra över huvud taget. Hur kan de förvänta sig att man ska klara av det här till på fredag?! Ja, jag kommer ju absolut inte få godkänt på alla delar. Jag är glad om jag HINNER skriva ned något på alla...Har suttit sedan 14 idag med första och har knappt kommit halvvägs!

Här kan ni se vad jag ska roa mig med de närmaste dygnen!:

Uppgift 1 Statsvetenskap
Beskriv de främsta skillnaderna mellan de liberala och realistiska teoriskolorna. Förklara sedan hur dessa skillnader påverkar den förståelse av internationella relationer och globalisering som uppnås utifrån respektive teoriskola. Illustrera även dessa skillnader genom att koppla de två teoriskolorna till minst tre internationella händelser/företeelser inom ramen för en kritisk analys. Argumentera utförligt för dina svar.

Svaret lämnas i ett hophäftat exemplar i brevkorgen utanför ########### rum i A-huset (2:a vån, ingång 19).

Uppgift 2 Sociologi
Inom sociologin är kopplingen mellan globalisering, individualisering och identitet ett centralt tema. Resonera och diskutera utifrån föreläsningarna och litteraturen (Giddens samt Bauman) hur olika sociologiska perspektiv rörande globalisering, individualisering och identitet hur dessa hänger samman. Avgränsa gärna diskussionen till en egen vald grupp, till exempel skolungdomar, en etnisk grupp, en profession (lärare exempelvis) och utgå ifrån nedanstående frågeställning: Hur påverkas identiteten och förhållandet mellan människorna i samhället av globaliseringsprocesser?

Essän lämnas i ######### postfack i I-huset alternativt D-huset. Uppgiften ska vara på 2-3 sidor plus referenslista.

Uppgift 3 Nationalekonomi
I tabellen på nästa sida visas ett s k Grubel-Lloyd (GL) index. Om exporten är lika stor som importen inom en bransch/produktgrupp antar indexet värdet ett. Om det antingen bara finns export eller import inom den aktuella branschen/produktgruppen antar indexet värdet noll. Försök förklara de uppvisade skillnaderna i detta index med hjälp av de olika teorier kring handel som presenterats under kursen. Observera att du inte behöver granska varje bransch/produktgrupp i detalj, det är en mer generell teoriförankring som söks.

Diskutera också, med koppling till de tänkbara förklaringarna till de presenterade GL-värdena,, dels kring samhällsekonomiska för- och nackdelar med handeln inom de olika branscherna/ produktgrupperna ifråga, dels i vilken mån det finns möjligheter att lösa olika uppkomna problem med hjälp av olika former av handelspolitik liksom vad ”priset” för denna politik kan komma att bli.

Bransch GL
Instrument, optiska varor 0.89
Programvaror 0.78
Maskiner 0.78
Kemivaror 0.76
Jordbruksvaror 0.38
Skogsvaror 0.33
Tobak 0.21

Svaret skickas (helst) via e-post till ########@liu.se men kan alternativt också läggas i brevkorgen utanför ####### rum i A-huset (2:a vån, ingång 19).

Uppgift 4 Didaktik
Skriv en debattartikel till en av fackföreningstidningarna (Lärarförbundet eller Lärarnas Riksförbund) på temat ”internationalisering i skolan”. Din artikel bör bygga på (förutom retorisk konst) didaktikens huvudfrågor – Varför? Vad? och Hur? Bifogat finns en struktur för att skriva en debattartikel. Bedömningskriterier för godkänt: Skrivit en debattartikel och inte en insändare, problematisering, relaterat till styrdokument och kurslitteratur, analys och egna slutsatser.

Artikeln lämnas i brevkorgen utanför ########## rum i A-huset (2:a vån, ingång 19).


Se bilaga nästa sida →

Så här skriver du en debattartikel
Välj ett ämne som engagerar dig och som kan vara av allmänintresse. Samla så mycket fakta du kan om den aktuella frågan. Skriv stolpar hur du vill disponera artikeln. En disposition av en debattartikel kan se ut så här: Börja med att presentera frågan du tar upp så att läsaren får kunskaper i ämnet. Presentationen leder i sin tur fram till en analys, där problemen definieras och slutsatser dras. Till exempel vad är orsakerna bakom det ökade våldet. För att ge debatten nerv, kan det sedan vara dags att kritisera någon eller något mot bakgrund av de slutsatser som du dragit. Undvik raljerande eller hård personkritik. Det är bättre att vara skarp i kritiken i sakfrågor. Slutligen bör en bra debattartikel innehålla konstruktiva förslag till lösningar eller förbättringar. Sammanfattningsvis kan man säga att debattartikeln bör besvara följande frågor:
1. Varför skriver du?
2. Vilken uppfattning har du?
3. Varför tycker du så?
4. Vilken fakta finns?
5. Vad vill du att man ska göra?
En debattartikel ska förstås vara debatterande till karaktären. Någon ska ju känna sig manad att föra debatten vidare och argumentera emot. Men det är viktigt att artikeln är saklig och påståenden underbyggs med fakta. Löst tyckande hör inte hemma i en debattartikel. Det är också värdefullt om läsaren fått veta något nytt efter att ha läst artikeln. En lämplig längd på en debattartikel är 4.000-6.000 tecken.



Roligt va! Usch och fy och blä säger jag bara!!!!!!!!!!