Svinalängorna

Nu är det några dagar sedan filmen hade premiär och många fler dagar sedan jag var på förhandsvisningar av filmen. Jag hade absolut ingen aning om vad den skulle handla om, utan visste enbart vilka skådespelare som var med. Första förhandsvisningen jag var på, var det Boktipset.se som anordnade. Emma följde med mig och när filmen var slut var vi båda två helt tysta till att börja med, och sedan fick vi ur oss kommentarer i stil med "jaha, det var ju muntert...", varpå små nervösa skratt kom fram. Jag var inte beredd på en tung film och när alla andra satt och grät i publiken satt jag och visste inte riktigt vad jag skulle tycka, känna eller tänka. Men jag tyckte filmen var bra, det var den verkligen! Efteråt kunde jag dock känna att jag var lite irriterad som missat små detaljer och för att jag inte tog åt mig filmen på ett sätt som det nog var tänkt.
Andra gången jag såg den, bara två dagar senare, med Matilda, var det Bioklubben som stod för visningen. Denna gången kunde jag lättare ta till mig den och satt och tänkte mer på detaljer, försökte ta till mig känslorna som finns i filmen, men tyvärr var den ändå inte lika bra som första gången. Jag har svårt att sätta ord på den här filmen, men jag tycker att den var sevärd, men det är inte en film som jag skulle kunna sätta mig ner och se så många fler gånger!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0